Tiden rinner iväg..



Mitten av veckan idag, redan. I helgen är det 3:e advent och inte en enda tomte-jäkel finns i denna lägenhet. Ush vad tråkigt. Nej i helgen ska det sitta lite tomtar bakom varje liten blomma eller någon under granen kanske.. Tur att min morfar kom med en gran till mig förut som gör det juligt här. Men det är ganska mysigt ändå - ljus-stakar, röda julblommor, granen, advent-staken och amaryllisen. Längtar att få klä granen så det kan glittra så fint.
Men redan är det snart 3:e advent, bara 15 dagar kvar till julafton och jag har massa saker kvar att göra känns det som. Gör mer lussebullar, massa godis, bröd, planera julmat, planera julfiraden, slå in paket, göra klart Julias paket, köpa resterande paket = en kombinerad till Emelie och Timpa + en liten sak till E också, mer till Julia, mer till Leon och sen lite små-pryttlar. Sen dessutom skulle jag vilja hitta något fint att ha på mig på julafton (tänkte ge mig själv ett morgon paket med outfiten som Leon kommer få, haha?), måste fixa dagmammornas klappar också. Har inte riktigt bestämt mig när jag ska ge dom..? Men göras måste dom ju först, men dock inte för tidigt.
Men sen ska man ju hinna att leva också. Känner att jag just nu lagt all min energi och tankar kring jul och vet inte riktigt om det kommer gynna mig efter den. För vissa kvällar kan jul-fasaden spricka. Måste ringa min läkare, har blivit jätte konstig i huvudet och känner min svimmfärdig ibland + massa annat konstigt. Inte riktigt det jag ville komma fram till utan att jag också blivit blind av denna jul-känsla. Missar att se och tänka saker som jag borde. Vill göra mer saker för nära och viktiga personer och därför kan jag känna att julen ibland är överskattad. Men det kommer aldrig att ta över mina jag-älskar-julen-mest-av-alla-känslor. För det handlar inte om julen utan bara mer otajming i vissa händelser och känslor. Gud vad vi människor är komplicerade.. eller kanske bara jag som inte ännu förstått hur jag själv fungerar?
Tiden går i alla fall snabbt och jag känner att det finns för lite tid.. Hur ska jag hinna allt på en vecka, max 1,5..
Får läga i högsta växeln helt enkelt och bara focusera på det trots att det var just det jag inte ville.
Tur att jag har så mycket kärlek att ge då, haha. Och tur att jag får så mycket kärlek av nära, kära och bästa Leon!
Kommentarer
Trackback