Förlossningsberättelse

2011-01-09 ι 23:05:05.. Förlossningsberättelse 2 1 Kommentarer

Graviditeten med Charlie har varit väldigt mycket upp och ner då vi faktiskt varit i kontakt med förlossningen flera gånger pga att jag haft så himla mycket sammandragningar sen i vecka 24. Min barnmorska lugnade mig lite genom att säga att jag redan fött barn innan och det är normalt då osv osv.. Men efter flera timmars sammandragningar i vecka 28 var vi inne på förlossningen och det konstaterades urinvägsinfektion som givit mig så mycket sammandragningar, dom trodde själva efter att ha sett CTG-kurvan att det nästan var igång men icke sa nicke. Antibiotika kurer x 3 fick jag då det aldrig försvann, men det är normal med blod i urinet under en graviditet fick vi höra på förlossningen så tror faktiskt inte jag hade urinvägsinfektion mer än första gången.

Men vecka 34 kom och morgonen den 19 december kom det väldigt mycket blod och jag och J blev ganska rädda. Iväg med Leon till mormor och morfar och in till förlossningen, det visade sig att jag var öppen 3cm och det hade satt igång. Barnmorskorna och läkarna där ville inte direkt att jag skulle föda nu på en gång då dom ville att jag skulle gå minst en vecka till för då är allting lättare. Så jag fick bli sängliggandes för att se om det lugnade ner sig med medicinen jag fick som tydligen ska stanna av värkarbetet. Och visst gjorde det det.
Vi skulle nu få sova kvar ända tills bebisen ville titta ut. Kunde ta veckor sa dom.. kul? Nej! Vi hade inte alls väntat oss att stanna kvar, heller inte att föda barn utan ville mer ha hjälp och kolla vad som hänt eftersom jag blödde. Men Leon fick stanna kvar hos mormor och morfar och vi sov på danderyds sjukhus lite halvt förvirrade.

Vaknade den 20 december kl 07.00 av att det blev varmt och blött i sängen - vattnet gick!
CTG kurva kopplades och kanyl i handen på mig då jag skulle få antibiotika direkt i blodet för att lilla bebbe skulle må bra när han föddes. Sammandragningarna kom tätare men stannade dessväre av vid 11 tiden. J bestämde då att han snabbt skulle åka hem för att slänga ihop en "bb-väska" då vi inte varit förberädda alls och hade inte med oss något eller packat hemma. Lagom till att han kom tillbaka kl 13.00 så kom sammandraningarna tillbaka.

Kl 14.00 for vi ner till ett förlossningsrum för nu hade värkarna börjat sätta igång!

Kl 15.30 började jag med lustgas. 50/50. Mådde illa i mellan andningarna men kunde kontrollera mig själv ännu så slutade med lustgasen ett tag och började sen igen. J fick massera mig lite och jag fick värsta känslo ruchen ibland och önskade att vi kunde ligga och kramas ibland. (undra varför man inte får dubbelsängar att föda i? haha)

Kl 16.50 var lustgasen ökad upp till 70/30 och jag var bara öppen 4-5cm så vi väntade oss en låååång förlossning.

Kl 17.30 hade värkarna blivit så otroligt intensiva att jag inte orkade koncentrera mig längre på att andas ut dom utan spände mig varje gång och orkade till slut inte mer. Älsklingen hade masserat, tryckt på bäcken benet som var jätte skönt men nu hjälpte ingenting! Barnmorkan Cecilia ville kolla hur pass öppen jag var och det visade sig vara 8cm. Så hade öppnat mig hela 4 cm på BARA 40 min, dom räknar ju 1 cm i timman så dom var ganska förbluffade och J förstog då hur intensiva och onda värkarna hade blivit. Men vi bad tillslut om epidral bedövning, efter lite om och men för jag ville verkligen inte egentligen men dom kallade på en läkare.

Kl 17.45 kommer läkaren in och ska lägga epd. Jag viste inte var jag skulle ta vägen för hade så ont men la mig tillslut på sidan och läkaren hann sätta lokalbedövning och började förbereda för att sätta epd. Jag var helt inne i mig själv och tänkte inte på vad jag kände och vad som hände utan "körde mitt egna rach". Barnmorskan såg dock att jag började krysta och lyfte på täcket och skrek åt läkaren att sluta innan han hann börja sätta bedövningen på mig för där kom lille Charlies huvud.

Kl 17.50 höll J i mitt ena ben och jag började krysta. 2 krystvärkar senare var huvudet ute och jag tryckte bara på utan värk för att få ut resten av våran lilla bebbe. Neonatal-avdelningen som var kontaktad innan och skulle komma ner med utrustning när det var dax fick i stället springa ner och ta emot våran bebis och J földe med. Han hann ligga på mitt bröst i ca 10min och sen for dom snabbt iväg och där låg jag själv..

Kl 17.55 var våran Charlie Alexie född. Han vägde 2532gram och var 45cm lång!

Jag hade nog inte fattat det, för det gick så snabbt, lika så för J. Men omtumlad och förvirrad åt jag en macka, duschade och klädde på mig. Ville sen direkt gå där ifrån och dom var helt överaskade att jag gick upp själv till avdelningen och ville träffa min nyfödda. Blev först inte insläppt för dom trodde inte att "mamman" skulle komma upp så snabbt. Men jag var pigg, hade ju inte haft någon bedövning och hade heller inte behövt sys eller någonting. Hade ju bara fött barn, haha. Håller ni andra mammor inte med mig? Piece of cake.

Sen väntade alla jobbiga och känslo-blandade dagar på neonatal-avdelning 20 som tillslut slutade gott!
En liten kortfattad text kommer senare om våran tid på neo..




Charlie på mitt bröst under handduken - Charlies lilla säng med alla apparater kopplade - Första hudkontakten
STARTSIDA



Michaela, född för 20 år sedan. Bor i en underbar lägenhet i Nockeby, Bromma, med mannen i mitt liv som jag är förlovad med, sen 10 juli 2010, och sönerna Leon & Charlie.

Fotografering, matlagning och inredning är något som tar stor del av mitt liv! Så här i bloggen skriver jag om detta, vad som händer i våran vardag och även mycket annat som angår småbarnsföräldrar med mera..

So enjoy!




Leon Alexian föddes den 13 feb 2008, i vecka 39. Med sina 3595g och 52cm lång.

Nu är han den finaste och stoltaste storebror som snart fyller 3år.
Han går hos sin dagmamma, är blöjfri, älskar att leka med bilar och växer upp lite för fort. Våran stora, fina prins!





Charlie Alexie föddes den 20 dec 2010, i vecka 34. Med sina 2532g och 45cm lång.

Han hade lite bråttom ut så efter två veckors vård på neonatal avdelningen på danderyds sjukhus fick vi äntligen komma hem tillsammans! Nu växer och frodas våran älskade lilla prinskorv!






Mer mat och recept jag lagat hittar du här..


Januari Februari Mars April
Maj Juni Juli Augusti September
Oktober November December


Januari Februari Mars April
Maj Juni Juli Augusti September
Oktober November December


Januari Februari Mars April
Maj Juni Juli Augusti September
Oktober November December


Januari Februari Mars April
Maj Juni Juli Augusti September
Oktober November December

Januari Februari Mars April
Maj Juni Juli Augusti
September
Oktober November December