Fear and love breaks my heart



Mycket tankar som flödar. Börjar känna hur julen nu får sig ett slut och verkligheten komma krypandes.
Det svider bra mycket att jag inte längre har samma självkänsla och peppning som innan. Jag gör mycket fel, inte bara mot mig själv utan även dom närmsta. Ibland tror jag inte att jag kommer kunna ta mig ur knipan jag själv sätter mig i då jag inte ser någon respons, medans andra studer så finns ingen knipa utan bara kärlek och skratt.
Det dumma är att ingenting är fel längre, jag är egentligen super lycklig men det är något som bromsar mig. Eller nej det är jag som överreagerar och får för mig massa saker. Du har mig och jag har dig, trots vetskapen om det kommer avundsjuka och dumma tankar. Rädslan att stå här själv är boven i det hela.
Jag måste sluta vara rädd att förlora dig.. Just love you so, can you understand that?!
vet inte riktigt vad du menar men jag känner igen mig. jag är riktigt rädd att förlora axel så jag går och är orolig i ondödan och inbillar mig saker som får oss att bråka :/ önskar jag kunde sluta med det och vara glad att jag har honom istället.