Leons mamma

2008-01-22 ι 21:54:14.. Our life 1 Kommentarer


Är just nu hos Fjun. Vi har ätit mumsiga biffar, klyfpotatis med tzasiki. Föresten nu bara för att jag skrev Fjun igen. Fjun heter egentligen Tess, eller Therese. Men efter att jag fick Gullefjun från Gotland resan efter mig, som hon kallades när hon var liten, så har jag kallat henne för Fjun. Det är bara hennes familj och jag som gör.
Jaja, inte för att det hade med saken att göra eller att det var speciellt nödvändit att skriva men nu gjorde jag det.
Vi satte på På spaning med Bridget Jones men nu har hon satt in något simsons xbox spel och sitter och leker lite. Så passar på att skriva lite nu medan hon inte säger något.

Ja idag har det varit lite fram och tillbaka stress. Åkte till skolan vid halv 12 för att jag skulle göra ett matte prov och engelska redovisning. Båda gick super bra och nu kan jag ta det lite lugnare med skolan. Så jag kan koncentrera mig på Leon lite. Han behöver ju min uppmärksamhet även fast han inte kommit ut ännu. Haha.
Han verkar ha varit jätte arg på mig idag. Sparkat runt som en jäkla galning. Armbågarna stog rakt ut och han juckade med rumpan mot revbenen. Inte skönt ska jag berätta.
Men men..
Det jag skulle skriva i detta inlägg var att jag blev as förbannad på en kärring på tunelbanan på vägen hem. Hon satte sig bredvid mig och såg att jag var med barn och tog då ner sin väska för att jag skulle få mer plats. Tack tänkte jag. Men det skulle jag inte tänkt för en sekund senare så tar jag upp min mobil och får en utskällning som hette duga.
"Du kan ju inte ha mobilen i innerfickan så där nära barnets hjärta för då får den strålning"
Herregud tänkte jag. Det där har man ju hört om, man dör ju sjutton för lilla minsta så strålningen från mobilerna tror jag inte mycket på. Jag bara sa jaja och tyckte att hon kunde låta det vara men icke sa nicke. Då fick hon typ damp och säger att min barnmorska är inte utbildad nog för att hon inte sagt det till mig och säger att jag nu kommer få ett handikappat barn.
När hon sa det så sprack bubblan. Visste inte vad jag skulle göra. Kände mig lite stressad för jag hade 1 timme på mig att komma hem, äta och sen bege mig till jobbet. Så mitt humör var inte direkt på topp trots att jag var glad - innan jag mötte henne då.
Men då lyfter hon på sig och säger att hon inte ville sitta bredvid mig och mina strålningar. Bla, bla, bla.. Hon satt där och babbla och tyckte jag kunde gå in på någon hemsida för att se att det var sant och massa massa mer. Jag sa bara JAJA irreterat och tittade åt ett annat håll, men det sket hon tydligen i eftersom att hon fortsatte och babblade.
Tillslut skulle hon gå av och då säger hon ;
"Ja om man har kunskap så går det bra men det verkar du absolut inte ha så det var man ju hur det kommer gå. *hån skrattar* Stackars barn."
AAAAAAAAAAAAAAh, lackar satan. Vad är det för en kärring som tror hon kan berätta för mig hur jag ska bete mig och göra med mitt barn? SOM MÅR BRA.
Vilka människor det finns.. Herregud.


Nu måste jag avrunda, ser att det blev ett lång inlägg och jag ska dessutom upp och hjälpa Fjun att fixa efterrätten. Mums!
Puss på er