Touched



Jag är väldigt bra på att bli berörd på riktigt av någon som skriver eller berättar. Men jag blir det inte av vem eller vad som helst. Det ska vara något som ligger mig varmt och nära hjärtat.
Läste en tjejs blogg idag som Elin pratat om. Hon har varit med i Outsiders.
Människor som hon, med så stora hjärtan med en helt underbar styrka men ändå så svag och vilsen som försöker hitta hem vill jag ha nära. Jag vill hjälpa, jag vill krama, jag vill visa min omtänksamhet, jag vill göra allt för sånna människor. Jag kan känna hennes sorg, jag kan känna hennes längtan.. I've been there. (kanske inte inom samma grej men samma känslor)
Jag säger inte att jag varit med om grejer som världen borde veta. Det räcker med hur många gånger mitt hjärta lidit och krossats. Inte av pojkvänner eller sådant som händer i allas liv utan på en helt annan nivå, helt andra saker. Det är tyvär inget jag vill dela med mig här på bloggen. Jag har lagt allt bakom mig, jag har försökt att glömma. Men glömma kommer jag aldrig göra.
Det jag lärt mig nu är att jag inte ska skämmas över det och det är inte mitt fel hur människor beter och uppför sig när dem väljer fel saker. Det är inte jag som valt alla dessa val, det är bara jag som fått tagit skiten. Det är bara jag som tagit emot och begravt allt inom mig. Egentligen det dummaste man kan göra. Det dummaste jag gjorde.
Vissa stunder, vissa dagar, vissa ögonblick kan få allt att spolas tillbaka. Minnen och bilder gör att man får ont. Ont i hjärtat så det svider. Jag kan inte förstå hur jag kunde hålla allt inne. Jag kan inte förstå varför jag inte gjorde något åt det tidigare..
Men jag är glad att jag har min mamma. Att jag har min famij. Mina vänner. Mamma och jag har gått igenom mycket. Vi har gått igenom allt. Så tacksam och glad jag är över att vi klarat allt tillsammans. Jag och min mamma - alltid vi.
Så oerhört glad jag också är över att jag har Leon hoss mig nu. Han förjyller min dag. Han gör så att jag blickar framåt och inte bakåt. Tänk vad han gjort för mitt liv. Han skulle bara veta vad han gjort med sin mammas liv. Räddat det.
Min son, mitt allt!
Kommentarer
Postat av: Berit
Vad fint du har skrivit, jag blir riktig rörd.
Mormor
Postat av: Nettan
Vi finns här för varann du och jag !
För alltid !
Jag älskar dig !
//Mamma
Trackback