Leons mamma

2008-10-02 ι 13:45:20.. Our life 3 Kommentarer


Det är så svårt för mig att hjälp dig när du inte tillåter mig.

Om du bara skulle släppa in mig i ditt mörker, in genom din mur, in i allt ditt svåra så skulle jag göra allt för att få dig må bra, allt för att du ska kunna vara lycklig igen. Men du stänger mig ute. Du tar inte emot. Du tar inte emot min hjälp. Du vill inte ha min hjälp och det gör ont. Förlåt.

Jag blir bara iväg puttat och fryst. Det är som att du slår med en hammare i en spegel - går i tusen bitar. Jag ser hur du ger upp, jag ser hur allting bara blir värre. Men kom igen nu tjejen.
Om det är så att du verkligen vill så kämpa för fan.

DU ska också göra allt för att det ska funka, allt för att DU ska må bra. Men du gör inte allt.
Du struntar i den hjälp du får eller den hjälp du inte får. Hur många gånger någon än säger till dig så kommer jag också säga det vare sig du vill eller ej. Men DU MÅSTE vissa saker. Hur ska du annars komma här ifrån?
Du mår inte bra här. Du måste bort. Om inte DU mår bra så lovar jag dig att det kommer inte många andra heller inte göra. Speciellt inte jag. Försöker dra dig upp hela tiden, försöker få upp ditt humör. Försöker och försöker..

Ge inte upp vännen. Det finns för mycket att förlora.
Tänk bara på din underbara solstråle. Tänk på henne. Tänk... tänk igenom allt.

Jag finns här, inse det.