Leons mamma

2007-12-10 ι 22:57:58.. Bebisen i magen 2 Kommentarer

Ursh på mig, nu har jag inte skrivit här på nästan en vecka. Men jag har inte haft någon data tid. Hafft viktigare saker för mig. Och om jag inte haft det så har jag antagligen inte mått bra och inte orkar sätta på datan ens.

Ja det har varit mycket upp och ner just nu. Ont som in i helvette på höger revben. ÖMA SOM FAN! Så när man sitter också känns det ännu mer, för då trycks allting ihop. Så trött på det just nu. Ursh!
Sen i mellan åt så har det varit väldigt väldigt jobbigt att andas. Känner mig helt uppblåst. Jag själv och mina organ får inte plats där inne. Han bara växer och växer där inne men magen hänger inte med och trycker därför ihop allt. Det är ju säkert inte så men det känns så. Är helt ihop mosad.
Klagan klagan klagan. Herregud jag är ju bara gravid. Ska vara lycklig över krabaten inom mig. Men just nu orkar jag inte vara med barn längre. Och herregud det är fan 10 veckor kvar. Stackars mamma som får stå ut med allt klagande och tjatande. I feel with you!
Har dessutom lovat mig själv eftersom att jag hatar sådana kvinnor som är gravida och klagar. Och går som om dem hade en bomb uppstoppad i hela härligheten. Men men. Självklart ska jag själv sluta som en.
Dessutom har barnmorskan sagt att jag måste köpa en gördel som hjälper magen att hålla upp sig lite. Han ligger nog så långt ner, ingen tjejmage här inte, så att mitt bäcken har blivit mjukt och klarar inte hålla upp den tydligen. Eller vad sjutton hon sa. Det är i alla fall så att jag har ont mellan benen, vid ljumskarna och nedåt. Och det beror på att mitt bäcken är mjukt. Ungen och allt gojs och grejs där inne är för tungt för min kropp. Varför ska detta drabba mig?

Nej ursh nu får det vara slut med gravidklagan. Det är ju också... kul... mysigt... äääh... jaa... att vara gravid. Shit the same. I love my baby son in there.
Om han bara kunde komma ut nu så vore det bra! Jippi jey!

Idag när mamma och jag var på väg hem med hundarna så fick jag värsta smärtan längs vänster sidan och det stramade som tusan så jag kunde knappt gå. Senare på kvällen på syrrans basket, runt 8, så fick jag så igen. Var inte kul. Kände inte av honom alls då och tänkte att det kanske hände honom något. Kan ju inte sluta tänka det värsta. Men sen kom han där och sparkade till mig rejält så jag kunde inget annat tänka på att han nu skulle sluta i stället. Haha, jaa så man tänker. Så töntig. Men det är vell det man är när man är gravid. Överbeskyddande och orotänkande.

Well, well.. Nu har jag precis skrivit en önskelista som jag ska skicka till mormor efter beställning av henne.
Have a good night sleep. I hope i will.

Krams